Sammanbrott.
Säger bara oj så det kan gå och tur ibland att man har vännerna nära när man behöver dem som mest. I fredags bröt jag ihop totalt över ett helt omotiverat sms, eller alltså det var egentligen inget fel på innehållet,men av någon rolig anledning gjorde det mig riktigt , riktigt ledsen.
Gick och la mig på badrumsgolvet och bara stirrade upp i taket med mobilen på magen. Plötsligt snurrade det lite för mycket i mitt huvud och tillsist snurrade nog hela rummet, någon minut senare kom Cassandra in och skulle ta mobilen i från mig då det bara var så tragiskt alltihopa, då bara brast det och jag bröjade gråta, sedan skrattade jag och grät i ett, för allt kändes bara så jälva patetiskt, men men Cassandra la sig brevid mig på golvet och tröstade, sedan gick vi ut i pyjamas och tog en cigg och allt kändes lite bättre. Tack älskling!
