Inte okej!

När det gör så ont att jag nästintill får vika mig dubbel och gråter av smärta, och framförallt inte jag kan göra det jag älskar mest, nämligen dansa, då har det gått för långt!
Pappa fick komma och hämta mig och nu sitter jag här och är trött och bitter.

*ledsen tjej*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0